Tankar om julgran och språkets nyanser



NU är granen på plats. Varför gör man sig besväret? Ja säg det. Den åker ut efter nyårsdan.

Har alltid gillat ta in granen för doftens skull, särskilt  när den blandas med julskinkan på kok i köket och med julens hyacinter.  Men det blir ingen skinka i år  och odlarna har avlat fram sorter som inte länger doftar som dom ska. Svag doft står det på skyltarna i snabbköpet. Nog är den svag alltid.

Granen har inget att blanda sina dofter  med. Men den är fin. Står grön och grann i stugan dvs  mitt vardagsrum. Drygt en vecka.

Allt skulle vara frid och fröjd. Men läste i morgontidingen en mycket utförlig beskrivning av hur man steg för steg ska hanterna sin gran. Goda råd som man känner till. Och goda råd som inte hjälper som till exempel ge den sockerbitar eller någon annan slags kosttillskott. Det är bara vatten som gäller.

Artikeln mynnade ut i att julgranen är döende. Tror att artikelförfattaren inte riktigt har känsla för språkets nyanser.

God Jul!

 


Kommentarer
Postat av: kaffepulver

med eller utan hyacint och skinkdoft att blanda sig med är den fin, din lilla gran.

2010-12-27 @ 20:49:42
Postat av: kaffepulver

med eller utan hyacint och skinkdoft att blanda sig med är den fin, din lilla gran.

2010-12-27 @ 20:50:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0