Dammsugare i tiden


F
För en tid sedan bröt TV:n ihop och det var dags  för mitt alter ego Södertanten att skaffa en ny digital-TVbox. Till det enkla hör att ta reda på vad som behövs. Var detta finns att köpa. Och att sen gå dit och fixa det. Var Södertanten nervös när hon kånkade hem med lådan? Jodå. Men hon ser det så här. Livet är fullt av utmaningar. Numera begränsar sig utmaningarna ofta till att försöka förstå totalt obegripliga  bruksanvisningar och till att trots avsaknad av all pedagogik i bruksanvisningen ändå vinna slaget.

Det gick bra också denna gång. Det är sånt som gör en mallig. Gamla tanter kan.

Häromdagen drog hemmets dammsugare sin sista suck. Den hade tjänat oss i uppåt 15 år så det var inte mer än rätt. Den var modernare än bildens dammsugare. Elsladden försvann till exempel  in i dess inre när man satte foten på den. På dammsugaren alltså. Och dammpåsarna var av engångstyp förstås. Det har ju funnits i decennier.

Det var väl där det började. Med dammsugarpåsarna. Det där att det minsann inte skulle vara så jäkla enkelt att dammsuga som folk gick runt och trodde. Man måste inte bara veta märket på dammsugaren för att få rätt påse. Det skulle vara rätt modell också. Har någon varit ute fem minuter före stängningsdags i en dammsugarpåsaffär utan att ha reda på rätt modell? Södertanten har. Dessutom dagen före julafton.

Redan för årtionden sedan var det alltså någon som kom på att det inte ska vara så enkelt att dammsuga. Den tanken har utvecklats under de snart 15 år som  den gamla dammsugaren tjänade sitt syfte.


Glad och tanklös bar Södertanten hem sin nya dammsugare och inledde uppackningen. Det var få delar och de som fanns var klumpiga och bastanta. Skymtade knappliknande utbuktningar både här och där men tog ingen notis. Så svårt kan det väl inte vara att dammsuga, ens med en ny en.  

Greppade bruksanvisningen. Den var på tretton språk. Varje illistrerande eller förklarande bild ledsagades av två språk. Vi hade blivit ihop med spanskan. Det blev inte så klart  precis. Inte så pedagogiskt heller. Okoncentrerat på något sätt.

Tror spanska användare känner precis likadant.

Men det som gjorde att Södertanten fick ont i huvudet och ställde in den nyinköpta dyrgripen i städskåpet var att elektroniken med små lysande digitalsiffror också tagit över dammsugeriet. 1-2-3. Golv. Mattor. Mjuka mattor.... Det blev bara fför mycket.

Men även denna nya apparat kommer att besegras. Men Södertanten är förbannad över att alla elektriska apparaturer numera tillverkas mer för tillverkningens skull. Inte för brukarnas!

Men sådan är kapitalismen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0